Innan du fångar The Wedding Banquet-remake, måste du kolla in den ursprungliga och ikoniska Ang Lee-versionen

Släpps 18 april, Andrew Ahn s efterlängtade queerfilm, Bröllopsbanketten , har väckt allt surr sedan dess publicerande mottagning på Sundance Film Festival. Fullsatt med en stjärnspäckad skådespelare inklusive SNL:s Bowen Yang , Lily Gladstone , Kelly Marie Tran , John Chen , och Oscarsvinnare Youn Yuh-jung , den gamla skolans rom-com tillfredsställer biobesökarnas önskan om mer livliga och moderna hbtq-historier, samtidigt som den startar om en av de mest banbrytande taiwanesiska filmerna från tidigt 90-tal.

Långt innan HBTQ-representation blev en del av mainstream-samtal inom film, The Lee levererade något revolutionerande— Bröllopsbanketten . Med högre avkastning än jämnt Steven Spielberg s Jurassic Park , nådde Lee världsomspännande hyllning när han gjorde en tvärkulturell gayfilm som inte var nedsättande om homosexuella representationer eller stereotypa asiatiska karaktärer. Under dess situationsmässiga humor ligger en central ögonblicksbild av invandrarupplevelsen och kampen för att komma ut inom en traditionell familj. För många asiatiska queerpublikar – även för Ahn – Bröllopsbanketten var inte bara en film. Det var en spegel.

The Lees 'Bröllopsbanketten' Was a Groundbreaking, Cross-Cultural Rom-Com

Bröllopsbanketten Wai Tung och Simon starring at Wei Wei

För 30 år sedan, när homosexuella äktenskap inte var lagligt i USA, var en queer historia som involverade en amerikansk man och en invandrare otänkbar. För att inte tala om, homosexuella asiatiska män var praktiskt taget osynliga på både Hollywood och asiatisk film. När de dök upp var det ofta genom en vit lins – exotiserade, förminskade eller lekte för skratt. Bröllopsbanketten upphävde allt det där. Inspirerad av en gemensam väns liv , den då 39-årige filmskaparen Ang Lee, Neil Peng , och James Schamus bröt den konventionella formen på fler sätt än ett med Bröllopsbanketten . Det var bara Ang Lees andra film, men den bar redan kännetecknen för hans karriärlånga styrka som finner skönhet i de ömma ögonblicken. Hans queerklassiker belyste utmaningarna för samkönade par med olika raser under trycket av konfucianska värderingar och skapade en hjärtvärmande men ändå känslomässigt befriande berättelse rik på familjens betydelse.

Berättelsen utspelar sig i början av 1990-talets New York och handlar om Gao Wai-Tung ( Winston Chao ), en framgångsrik taiwanesisk-amerikansk fastighetsmäklare som bor på Manhattan med sin vita amerikanska pojkvän, Simon ( Mitchell Lichtenstein ). Deras liv tillsammans är kärleksfullt, stenigt, men mestadels dolt. Wai-Tung har ännu inte kommit ut till sina föräldrar i Taiwan, som ihärdigt uppmanar honom att gifta sig med en lovande kinesisk kvinna för att fortsätta familjen. För att stilla deras oro och hjälpa en vän i nöd, går Wai-Tung med på ett bekvämlighetsäktenskap med hyresgästen Wei-Wei (May Chin), en kinesisk målare som står inför utvisning.

Hedersord

Ett av de bästa historiska queerdrama är inte explicit queer

Om du är ett fan av The Untamed behöver du inte leta längre än den här serien för din nästa klocka.

Det som var tänkt som ett enkelt grönt kortsarrangemang spiraler när Wai-Tungs föräldrar kommer till USA för en traditionell bröllopsbankett. När släktingar dyker upp och förväntningarna stiger, befinner sig Wai-Tung och Simon djupare i en charad som börjar spricka med den känslomässiga jämvikten hos alla inblandade. Vad som följer är en serie komiska, besvärliga och djupt rörande ögonblick när hemligheter anstränger relationer, sanningar vacklar på gränsen till exponering, och Wai-Tung är tvingas konfrontera hur länge han kan leva mellan världar.

The Wedding Banket var den första taiwanesiska filmen med två män som kysser på skärmen

När Bröllopsbanketten den debuterade 1993 och skrev historia, men tyst och ödmjukt, eftersom det inte fanns något liknande. I själva verket, det var den första taiwanesiska filmen där två män kysstes på skärmen , per EBSCO . Som Joy Luck Club , berättades den asiatiska invandrarupplevelsen äntligen med ett sårbart hjärta. Här var en gay asiatisk manlig huvudrollsinnehavare som var framgångsrik, önskvärd, komplex och älskad. Här var en film som inte fokuserade på vit konformitet, utan en ärlig familj genomsyrad av sina egna kulturella normer. Här var en berättelse om att vara gay och asiatisk, fast mellan två motstridiga identiteter.

Mr och Mrs Gao, spelade av Gua Ah-leh och Lung Sihung , är stolta, kärleksfulla människor vars världsbild formas av invanda kulturella förväntningar. Deras önskan att Wai-Tung ska gifta sig och föra familjenamnet vidare är enbart baserad på tradition, vilket gör deras sons sexualitet ännu svårare att förstå. En av de ömmaste scenerna i Bröllopsbanketten är när Wai-Tungs far tyst avslöjar för Simon att han visste hela tiden. Han kanske inte förstår deras förhållande, men han är villig att låta sin son leva sitt liv. Herr Gao accepterar deras framtid genom att ge Simon ett rött kuvert fyllt med pengar, som traditionellt ges under äktenskapsförhållanden för lycka till i den kinesiska kulturen. Det är ett vackert, tvärkulturellt, identitetsbefriande ögonblick som definierar hela filmens anda. Mästerligt, The Lee lets the situation explain itself, eftersom hans riktning är observerande, subtil och empatisk.

Andrew Ahn’s ‘Bröllopsbanketten’ Remake Brings The Lee’s Queer Classic to the 21st-Century

The Lee, who had yet to become the household name behind Hukande tiger, dold drake , banade vägen för många HBTQ-filmer och asiatiska amerikanska filmer att följa i dess fotspår. Den bad publiken att sitta med obehag och motsägelse. Originalet Bröllopsbanketten blev ett kulturellt landmärke som tjänade tjugotre gånger sin budget, vann Guldbjörnen på Berlins internationella filmfestival och fick en Oscarsnominering för bästa utländska film.

Snabbspola fram till Andrew Ahns omformning från 2025, och den känslomässiga kärnan finns kvar, men berättelsen tar nu komplexiteten i 2000-talets queerliv till nya höjder. Spelet utspelar sig i Seattle och följer Min ( Han Gi Chan ), en koreansk artist som navigerar i invandringshinder och den känsliga dynamiken i queer föräldraskap. Medan Ahns version utökar teman för att passa dagens sociala ämnen - att ta in IVF, mångkulturella partnerskap och utvecklande familjestrukturer - behåller den samma önskan om att tillhöra. Där Lees version är öm och återhållsam förväntas Ahn tala mer uppriktigt, vilket återspeglar hur definitionen av familj har vuxit, samtidigt som påminner oss om att behovet av att bli förstådd inte har förändrats.

Med öppet queera asiatiska skådespelare som Bowen Yang och Kelly Marie Tran, nyinspelningen hyllar Ang Lees original . Remaken för den vidare och talar till en ny generation av HBTQ-tittare som navigerar i sin egen uppsättning utmaningar och friheter. Tre decennier senare, Cinefiler packar fortfarande upp garderoben Wai-Tung bodde i – men nu har vi fler röster som berättar den historien och fler sätt att berätta den.